och kanske är den här stan inte stället för mig (mest troligt inte) för bland det allra bästa jag vet är att bara kliva in i bilen 

och bege mig iväg nånstans, med honom.

målet i sig är inte alltid det viktiga utan resan bort är nog så bra men visst är det härligt när det förstnämnda överträffar alla ens förväntningar?

så på midsommardagen drog vi iväg, för att få en helg tillsammans vi två innan sommaren riktigt brakar loss med jobb, storfrämmande och inga helger på tu-man-hand förrän i augusti nångång.

jo, och så ett litet firande att just den här helgen 

var det tio år sen vi träffades.

tänk vilken tur att jag i sista minuten avböjde det jag skulle på, annars hade jag aldrig träffat mario.

 och för en gångs skull lyckades jag tajma in 

att lyssna på p1:s sommarprat

- nåja, sista 40 minuterna med gardell iaf.

och så kom vi fram hit,

till ett ställe jag förälskat mig i innan jag ens besökt det

ja ni ser väl?

snett & vint, avflagnad färg men oxå charm, spröjsade fönster, underbar veranda och att det ligger på landet, med grusade vägar, intill vattnet, löven rasslandes i träden och 

höns och får runt knuten.

vad finns det inte att älska??

och så installerade vi oss så smått i vårt rum

kolla utsikten bara

 innan det blev dags för middag i den vansinnigt snygga matsalen

(förövrigt så var allt snyggt på det här stället, jag älskar när folk tänker till kring utformning)

oj, va många idéer man kan snappa upp här

maken hittade en flytande favorit

jag hittade flera inredningsmässiga

 till middag åt vi röding med sparris 

men precis allt på menyn såg supergott ut

som grannbordets hamburgare som man smygfotade snabbt när de tvärt gick ut

och så blev det efterrätt!

lika svårt att välja där kan jag säga...

efteråt var jag tvungen att smyga runt i huset med kameran eftersom maken sagt att det var förbaskat snyggt på övervåningen

(jag har massor(!) med bilder att visa er)

 och i trädgården  hittade jag fler fotovänliga objekt och vyer

innan vi tog en promenad i kvällssolen

nåt av det vackraste jag vet - sol som strilar genom lövverk

efter att ha ooo:at och aaa:at åt alla vackra hus längs byns vägar satt vi länge vid vattnet

och gång på gång sa jag att

"så här borde man leva"

innan vi slutligen återvände till rummet för lite sömn

på kvällen somnade vi till bräkande får och på morgonen vaknade vi till galande tupp, och solsken!

är inte livet underbart då, så säg?

och så kunde man ändå ligga och dra sig en stund, innan det blev dags för en dusch och sen frukost i matsalen

säg mig, har nåt annat vandrarhem ni bott på serverat jordgubbar, melon och körsbär till frukosten?

i don´t think so...

och när den sista jordgubben var uppäten så var det dags att packa ihop, städa och bege sig igen mot stora möbeljätten.

men som jag sa första dagen vi var här, hit kommer vi igen!

för fika, middag eller boende

(eller hela alltet)

kolla in sågverkets hemsida

här